Solcellsguiden
1. Hur fungerar solceller?
Enligt tre av fyra svenskar kommer solenergi att vara den främsta energikällan i framtiden och det finns mycket som talar för att det kommer att bli så. Det senaste året har den totalt installerade effekten från solcellsanläggningar i Sverige ökat med 56 % och det blir mer och mer attraktivt att ha solpaneler på taket som producerar grön el. Förutom att det är en investering för miljön och för plånboken så höjer solceller värdet på bostaden.
2. Vad är solceller?
Solceller är det som finns inuti solpaneler och som konverterar solenergi till el. När solljus träffar en solcell så skapas en spänning mellan solcellens framsida, som blir negativt laddad, och solcellens baksida, som blir positivt laddad. Den här elektriska spänningen skapar energi i form av likström. Likströmmen konverteras sedan till växelström i en växelriktare och det är växelström som kan användas i ditt hus eller skickas ut på elnätet.
3. Fördelar och nackdelar med solceller
Solenergi är ett av de mest miljövänliga energialternativ du kan välja. Solen är en oändlig resurs och så länge solen lyser har vi en garanterad energikälla som ger 100 % förnybar el. Som solcellsägare gör du en insats för miljön och klimatet för du bidrar till att minska användningen av fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser. Även om det krävs en del energi vid tillverkningen av solpaneler så tar det bara ca 2,5 år, av en solcellsanläggnings beräknade livstid på 25 – 30 år, för solcellerna att producera lika mycket energi som krävdes för att tillverka dem. Det kallas solcellers energiåterbetalningstid.
När man kikar på vad det kostar att installera solceller kan den initiala engångskostnaden upplevas som en nackdel med solenergi. Investeringen är dock liten i förhållande till den förväntade besparingen över solcellssystemets livslängd. Återbetalningstiden för solceller är i regel mellan 8–12 år beroende på förutsättningarna för just ditt tak – det vill säga en investering med ca 8–10 procent avkastning. Genom att producera sin egen el kan du också i stort sett täcka hela hushållets elkonsumtion med hjälp av sina egna solceller. Det innebär att ni blir mindre beroende av andra elproducenter och deras priser. Och den dagen du ska sälja huset så har värdet på din fastighet ökat tack vare solcellerna. Dels för att driftkostnaderna är lägre, dels för att allt fler efterfrågar miljöanpassade hus på bostadsmarknaden.
4. Olika typer av solceller
De tre vanligaste typerna av solceller på marknaden är monokristallina solceller, polykristallina solceller och tunnfilmssolceller. Olika typer av solceller är utvecklade för olika förhållanden. Monokristallina solceller har funnits längst på marknaden och är de solceller som vi förknippar med solpaneler hos privatpersoner. Solcellerna passar bra för vårt skandinaviska klimat, eftersom solcellerna klarar av att tillverka solenergi vid en lägre solinstrålning.
Polykristallina solceller är de vanligast förekommande solcellerna i solpaneler på marknaden, men anses ha något lägre verkningsgrad än monokristallina solceller. Solcellerna ses ofta på stora anläggningar och lantbruk som har gott om utrymme.
Både utseendet och tillverkningsprocessen för tunnfilmssolceller solceller skiljer sig från kristallina solcellerna. Materialet kan nämligen göras böjbar vilket öppnar upp för möjligheten att använda tunnfilmssolceller på rundade ytor. Exempelvis kan tunnfilmssolceller limmas fast direkt på takpannor.
4.1 Monokristallina solceller
Pris: Monokristallina solceller är något dyrare än polykristallina och tunnfilmssolceller, eftersom tillverkningsprocessen är mer avancerad.
Teknisk info: Monokristallina solceller består av en kristall i elektronerna som gör att solcellerna kan röra sig mer fritt vilket resulterar i att de har en högre effektivitet än de polykristallina panelerna. Solcellerna påverkas negativt av höga temperaturer, vilket vi i Sverige inte tar skada av.
Utseende: Monokristallina solceller är generellt enhetligt svarta.
Verkningsgrad: Ca 7–23 %
Livslängd: Efter 25 år kan man förvänta sig ca 80 % av verkningsgraden.
4.2 Polykristallina solceller
Pris: Jämfört med monokristallina solceller ligger polykristallina solceller något lägre i pris, eftersom tillverkningsprocessen är enklare än monokristallina celler.
Teknisk info: Polykristallina solceller består av flera kristaller i varje cell vilket gör det svårare för elektronerna att röra sig och verkningsgraden blir något lägre än för monokristallina celler. Men de är inte lika känsliga mot värme som monokristallina solceller.
Utseende: Polykristallina solceller har en skimrande blå nyans.
Verkningsgrad: Ca 15–19 %
Livslängd: Efter 25 år kan man förvänta sig ca 80 % av verkningsgraden.
4.3 Tunnfilmssolceller
Pris: Tunnfilmssolceller ligger något lägre i pris än kristallina solceller, men har en kortare livslängd.
Teknisk info: Tunnfilmssolceller består av ett tunt kiselskikt som läggs på metall, glas, kisel eller plast. Till skillnad från kristallina solceller påverkas tunnfilmssolceller inte lika negativt av hög värme.
Utseende: Solceller ser ut som svart en tunn film.
Verkningsgrad: Ca 10–15%
Livslängd: I regel kortare livslängd än kristallina solceller.
5. Soltak eller solceller vid takbyte
Om du planerar att byta tak på ditt hus är det en bra idé att kombinera det med att även installera solceller. Att installera solceller samtidigt som takbytet innebär ofta att du kan spara pengar på installationen. Dessutom säkerställer du att du har ett tak som kommer att hålla under hela solpanelernas livslängd – ofta 30 år. Vi hjälper dig med hela processen såväl som tak byte.
Det finns även soltak, även känt som solcellstak, där solcellerna är integrerade i takpannorna.
Skillnaden mellan soltak och solpaneler är att solcellerna i ett soltak är integrerade i själva taket Antingen i takpannorna eller som en del av taket i sin helhet. Solpaneler monteras i stället på ditt befintliga tak.
Visste du att vi på Asolar inte bara installerar solceller – vi renoverar även hela tak och installerar samtidigt solceller! Du kan enkelt göra en prisuppskattning på vår sida om solceller.
6. Vilken typ av solceller ska jag välja?
Olika typer av solceller möter olika behov. Om du har ont om plats på ditt tak vill du med största sannolikhet få ut så mycket solel med så få solceller som möjligt. I det fallet vill du prioritera en hög verkningsgrad, vilket kan leda till solceller för ett lite högre pris. Om du istället har gott om utrymme har du möjligheten att ha fler solpaneler och gå ner i pris samtidigt som du eventuellt behöver kompromissa om verkningsgraden.
Kontakta våra experter så tar vi en gemensam titt på dina förutsättningar – för att hitta det mest optimala alternativet för er!
7. Hur effektiva är solceller?
Hur mycket solel som solceller producerar per år påverkas av en rad olika faktorer. De olika årstiderna i Sverige ger nämligen olika förutsättningar. På sommaren har vi i regel ett överskott av solel, medan vi på vintern behöver kompensera med annan el då soltimmarna blir färre. Men det går att göra uppskattningar av solcellers förväntade effekt utifrån solcellernas verkningsgrad och mängden producerad el (kWh) per installerad kW. Asolar solceller har en verkningsgrad på ungefär 17–20 procent, vilket innebär att ca 17–20 procent av solenergin som solcellerna producerar omvandlas till el.
När det kommer till måttet kWh per installerad kW brukar vi säga är att en installerad kW ger ungefär 800–1100 kWh per år. Om dina solceller har en toppeffekt på två kWh kan de alltså producera runt 1600–2200 kWh solel per år.
Utöver soltimmarna, verkningsgraden och mängden kWh per installerad kW, så finns det andra faktorer som påverkar hur mycket el solcellerna producerar.
· Solinstrålning där du bor
· Skugga på solpanelerna från omgivningen, så som träd, byggnader mm.
· Väderstreck dina solpaneler är riktade mot
· Lutning på solpanelerna
· Temperatur
· Ytans storlek där solcellerna ska placeras
· Snö på solpanelerna
· Smuts på solpanelerna
Med andra ord, hur mycket dina solceller producerar beror på just dina förutsättningar. I vår solcellskalkylator kan du se hur mycket el som solceller på ditt tak kan producera.